Uthyrningslagen som gällt sedan oktober 2022 ger utrymme för tolkningar som ännu inte avgjorts i rättspraxis. Den 14 februari 2025 meddelade Malmö tingsrätt en dom som rörde en värvningsklausul i ett uppdragsavtal mellan två bolag, ett kundföretag och ett konsultföretag. Tingsrätten prövade om uthyrningslagens regler var tillämpliga på konsultföretaget, vilket i sådant fall skulle innebära att värvningsklausulen var ogiltig. Tingsrätten fann att konsultföretaget inte uppfyllde uthyrningslagens definition av ett bemanningsföretag och att uthyrningslagen därmed inte var tillämplig.
Den dom som nu har kommit har meddelats av en tingsrätt, vilket innebär att den inte har någon vägledande (prejudicerande) verkan. Eftersom frågan om uthyrningslagens tillämpningsområde har stor betydelse för näringslivet vore det önskvärt om domen överklagades till högre instans och att fråga där ställs till EU-domstolen om hur den underliggande EU-rätten ska tolkas i en svensk kontext.
Praxis från EU-domstolen visar att tillämpningen av uthyrningslagen måste avgöras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Det betyder att ett konsultföretags/leverantörsföretags verksamhet endast faller under uthyrningslagen om det faktiskt bedriver bemanningsverksamhet. Det går dock inte att konstatera att en hel bransch omfattas eller undantas från lagens tillämpning. Bedömningen måste göras för varje företag och även för olika delar av ett företags verksamheter.
Huruvida uthyrningslagen är tillämplig påverkas i hög grad av vem som ansvarar för arbetsledningen och resultatet. Är det kundföretaget eller konsultföretaget/leverantörsföretaget? För att avgöra om konsultföretaget var ett bemanningsföretag prövade tingsrätten bland annat om bolaget hade anställda i syfte att hyras ut och vem som stod för arbetsledningen. Tingsrätten hänvisade i domen till EU-domstolens uttalande ”att bedömningen av ledning och kontroll får ske i varje enskilt fall och med beaktande av samtliga omständigheter mellan de i målet aktuella parterna”. Tingsrättens dom visar därför – i linje med EU-rätten – att frågan om vem av parterna som står för arbetsledningen är central. Domen kan därför inte sägas innehålla något nytt rättsligt sett.
I frånvaron av generell vägledning för vad som gäller angående uthyrningslagen i Sverige, kvarstår väsentliga tolkningsfrågor som måste besvaras av EU-domstolen och svenska domstolar. En sådan fråga är just vad som närmare krävs för att arbetsledningen ska anses ha gått över från konsultföretaget/leverantören till kundföretaget.
Industriarbetsgivarnas rådgivning har inte förändrats till följd av domen. Ta del av Industriarbetsgivarnas rådgivning avseende Uthyrningslagen.