På avtalsområdet finns ett centralt avtal om arbetstidskonton med Sveriges Ingenjörer. Med Unionens respektive Ledarna finns inget centralt avtal om ATK men däremot fanns det vid reglernas införande 2001 en möjlighet att komma överens med lokal Unionen- respektive Ledarklubb om att ”koppla på” systemet med ATK.
Centrala avtal – historik
Arbetstidskonton infördes 2001 genom ett centralt avtal med Sveriges Ingenjörer. Värdet som tillfördes systemet avräknades från löneutrymme aktuella år. Avsättningar gjordes med 0,5 % 2002, 2003 och 2004. Vid systemets införande gavs lokala parter möjlighet att komma överens om avvikelser. Gjordes inte detta gällde systemet enligt den centrala överenskommelsen för alla medlemmar i Sveriges Ingenjörer eller övriga Saco-medlemmar som Sveriges Ingenjörer företräder. Från och med 2006 avsattes ytterligare 0,5 % till ATK-systemet.
Med Unionen och Ledarna innehöll den centrala överenskommelsen 2001 istället en möjlighet att lokalt komma överens om att ”koppla på” systemet med arbetstidskonton. Fr o m 2006 gavs de lokala parter som kommit överens om att införa ATK-systemet möjlighet att tillföra ytterligare 0,5 %.
Med Unionen och Ledarna innehöll den centrala överenskommelsen 2001 istället en möjlighet att lokalt komma överens om att ”koppla på” systemet med arbetstidskonton. Fr o m 2006 gavs de lokala parter som kommit överens om att införa ATK-systemet möjlighet att tillföra ytterligare 0,5 %.
Avsättning
ATK-systemet bygger på en trevalsmodell där varje anställd har rätt att välja ledig tid, pensionsavsättning eller kontant utbetalning.
Den totala avsättningen är 2 %. Till varje arbetstidskonto avsätts ett utrymme som beräknas per kalenderår. Underlaget för avsättningen är den lön som utbetalas under kalenderåret ifråga.
Observera att avsättningen ingår i underlaget vid beräkning av det lokala löneutrymmet. Detta innebär att vid lönerevision ska det utrymme som vid företaget avsätts till ATK-systemet ingå i löneutrymmet. Detta beror på att valet av avtalskonstruktionen livsarbetstid med dess avsättningar av löneökningsutrymmet inte ska urholka underlaget för framtida lönehöjningar jämfört med om hela utrymmet årligen lagts ut som vanliga lönehöjningar.
I löneunderlaget ingår:
– ordinarie månadslön inklusive rörliga lönedelar. (I den ordinarie månadslönen ingår den lönehöjning som eventuellt blivit följden av överenskommelse om att den anställde ej har rätt till övertidsersättning.)
– tillägg för arbete på obekväm arbetstid (OB-tillägg)
– andra särskilda tillägg och ersättningar som är kopplade till arbete under ordinarie tid
– sjuklön
– ersättning i övrigt vid av arbetsgivaren betald ledighet
– ersättningar som under året utbetalats enligt detta moment.
I löneunderlaget ingår inte:
– övertidsersättning (Arbetstidskontot är till för att täcka lönebortfallet vid minskning av den ordinarie arbetstiden.)
– beredskapsersättning och andra särskilda tillägg och ersättningar som är kopplade till arbete under övertid
semesterlön och semesterersättning. (Vid beräkning av avsättningen görs avdrag från årslönesumman med 4,6 % av månadslönen per betald semesterdag.)
– Observera att det faktiskt utbetalda ersättningar som avses. Det skall således inte göras några fiktiva beräkningar av vad som skulle utgått som lön om den anställde inte varit frånvarande.
Den totala avsättningen är 2 %. Till varje arbetstidskonto avsätts ett utrymme som beräknas per kalenderår. Underlaget för avsättningen är den lön som utbetalas under kalenderåret ifråga.
Observera att avsättningen ingår i underlaget vid beräkning av det lokala löneutrymmet. Detta innebär att vid lönerevision ska det utrymme som vid företaget avsätts till ATK-systemet ingå i löneutrymmet. Detta beror på att valet av avtalskonstruktionen livsarbetstid med dess avsättningar av löneökningsutrymmet inte ska urholka underlaget för framtida lönehöjningar jämfört med om hela utrymmet årligen lagts ut som vanliga lönehöjningar.
I löneunderlaget ingår:
– ordinarie månadslön inklusive rörliga lönedelar. (I den ordinarie månadslönen ingår den lönehöjning som eventuellt blivit följden av överenskommelse om att den anställde ej har rätt till övertidsersättning.)
– tillägg för arbete på obekväm arbetstid (OB-tillägg)
– andra särskilda tillägg och ersättningar som är kopplade till arbete under ordinarie tid
– sjuklön
– ersättning i övrigt vid av arbetsgivaren betald ledighet
– ersättningar som under året utbetalats enligt detta moment.
I löneunderlaget ingår inte:
– övertidsersättning (Arbetstidskontot är till för att täcka lönebortfallet vid minskning av den ordinarie arbetstiden.)
– beredskapsersättning och andra särskilda tillägg och ersättningar som är kopplade till arbete under övertid
semesterlön och semesterersättning. (Vid beräkning av avsättningen görs avdrag från årslönesumman med 4,6 % av månadslönen per betald semesterdag.)
– Observera att det faktiskt utbetalda ersättningar som avses. Det skall således inte göras några fiktiva beräkningar av vad som skulle utgått som lön om den anställde inte varit frånvarande.
Valmöjligheter
Arbetsgivaren ska före januari månads utgång året efter respektive avsättningsår lämna uppgift till de anställda om storleken på de avsättningar som gjorts för var och en. Den anställde ska under februari månad underrätta arbetsgivaren om hur det avsatta beloppet skall utnyttjas. Det är möjligt att välja mer än ett alternativ.
– Den som vill dela upp avsättningen på två alternativ kan välja mellan att satsa hälften på vart och ett av dem eller att satsa två tredjedelar på det ena och en tredjedel på det andra.
–Den som vill dela upp ersättningen på alla tre alternativen får lova att satsa en tredjedel på varje alternativ.
– Den som vill dela upp avsättningen på två alternativ kan välja mellan att satsa hälften på vart och ett av dem eller att satsa två tredjedelar på det ena och en tredjedel på det andra.
–Den som vill dela upp ersättningen på alla tre alternativen får lova att satsa en tredjedel på varje alternativ.
Uttag i tid
Avsättningen motsvarar vid 40 timmar/vecka: 36 timmar, vid 38 timmar/vecka: 34 timmar och vid 36 timmar/vecka; 32 timmar.
Vid reducerat intjänande – exempelvis beroende på att anställningen endast gällt en del av året eller att det förekommit omfattande obetald ledighet (frånvaro) – reduceras den lediga tiden i motsvarande grad. Utrymmet för den lediga tiden reduceras i förekommande fall endast med hela timmar. Frånvaro som ej motsvarar hel timme leder ej till reduktion.
Det är det avsatta beloppet som skall användas som betalning under den uttagna lediga tiden samtidigt som tjänstledighetsavdrag görs för denna tid. Detta innebär att ersättningen under den lediga tiden kan bli högre eller lägre än den lön som skulle utgivits om arbete utförts under motsvarande tid. Detta beror på om lönen (inklusive olika tillägg) varit högre eller lägre under intjänandeperioden än då ledighetsuttaget görs.
Förläggning av begärd ledig tid sker genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och den anställde. Huvudregeln är att såväl verksamhetens krav som den anställdes önskemål ska beaktas.
Om flera arbetstagare önskar ledighet vid samma tillfälle och arbetsgivaren inte har rimliga möjligheter att tillgodose samtliga önskemål har den företräde som först framförde anspråket. Det är ej förenligt med avtalets innehåll att arbetsgivaren vid upprepade tillfällen meddelar att önskemål om förläggning av begärd ledighet ej kan tillgodoses och att den anställde därigenom inte kan utfå intjänad ledighet under året.
Om den anställde blir sjuk i samband med överenskommen ledig tid gäller följande:
* Den anställde kan bortse från sjukdomen och behandla tiden som betald ledig tid enligt avtalet. Detta innebär att tiden ej redovisas som sjukfrånvaro och att sjuklön ej utgår.
* Den anställde kan istället anmäla tiden som sjukfrånvaro och därmed avstå från att utnyttja tiden som betald ledig tid. I dessa fall utgår sjuklön (med iakttagande av karensdag i förekommande fall).
* Den anställde kan i det senare fallet begära att utfå det avsatta beloppet som kontant ersättning, eller – om det är praktiskt möjligt – att utfå ny ledig tid och därmed spara betalningen till detta tillfälle.
Vid reducerat intjänande – exempelvis beroende på att anställningen endast gällt en del av året eller att det förekommit omfattande obetald ledighet (frånvaro) – reduceras den lediga tiden i motsvarande grad. Utrymmet för den lediga tiden reduceras i förekommande fall endast med hela timmar. Frånvaro som ej motsvarar hel timme leder ej till reduktion.
Det är det avsatta beloppet som skall användas som betalning under den uttagna lediga tiden samtidigt som tjänstledighetsavdrag görs för denna tid. Detta innebär att ersättningen under den lediga tiden kan bli högre eller lägre än den lön som skulle utgivits om arbete utförts under motsvarande tid. Detta beror på om lönen (inklusive olika tillägg) varit högre eller lägre under intjänandeperioden än då ledighetsuttaget görs.
Förläggning av begärd ledig tid sker genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och den anställde. Huvudregeln är att såväl verksamhetens krav som den anställdes önskemål ska beaktas.
Om flera arbetstagare önskar ledighet vid samma tillfälle och arbetsgivaren inte har rimliga möjligheter att tillgodose samtliga önskemål har den företräde som först framförde anspråket. Det är ej förenligt med avtalets innehåll att arbetsgivaren vid upprepade tillfällen meddelar att önskemål om förläggning av begärd ledighet ej kan tillgodoses och att den anställde därigenom inte kan utfå intjänad ledighet under året.
Om den anställde blir sjuk i samband med överenskommen ledig tid gäller följande:
* Den anställde kan bortse från sjukdomen och behandla tiden som betald ledig tid enligt avtalet. Detta innebär att tiden ej redovisas som sjukfrånvaro och att sjuklön ej utgår.
* Den anställde kan istället anmäla tiden som sjukfrånvaro och därmed avstå från att utnyttja tiden som betald ledig tid. I dessa fall utgår sjuklön (med iakttagande av karensdag i förekommande fall).
* Den anställde kan i det senare fallet begära att utfå det avsatta beloppet som kontant ersättning, eller – om det är praktiskt möjligt – att utfå ny ledig tid och därmed spara betalningen till detta tillfälle.
Uttag i pensionspremie
Om tjänstemannen väljer att avsättningen ska inbetalas som pensionspremie tillfördes 20 % utöver det avsatta beloppet.
Kontant utbetalning
Till den som meddelat arbetsgivaren önskemål om kontant utbetalning skall det avsatta beloppet utbetalas under mars månad.
Beloppet utgör inte underlag för OB-ersättning eller andra procentrelaterade tillägg. Däremot utgör det såsom rörlig lönedel underlag för semesterlön och semesterersättning.
Beloppet utgör inte underlag för OB-ersättning eller andra procentrelaterade tillägg. Däremot utgör det såsom rörlig lönedel underlag för semesterlön och semesterersättning.
Eventuella avsättningar till arbetstidskonton tidigare år
De centrala avtalen med Unionen, Sveriges Ingenjörer och ledarna för perioden 1998-2001 erbjöd en möjlighet för lokala parter på företaget att komma överens om att införa regler om livsarbetstid mot att löneutrymmet vid lönerevisionen minskade. Notera att det därmed kan finnas företag som har en högre avsättning till arbetstidskonton än de ovan beskrivna 2 procenten.