Balansdirektivet genomförs i svensk rätt genom ändringar i bl.a. föräldraledighetslagen

Uppdaterad 12 juli 2022

EU:s balansdirektiv kommer att införlivas genom nya bestämmelser i lagen (1988:1465) om ledighet för närståendevård, föräldraledighetslagen (1995:584) och lagen (1998:209) om rätt till ledighet av trängande familjeskäl. Syftet med reglerna är att ge utrymme för balans mellan arbete och fritid för särskilda grupper. Reglerna träder i kraft den 2 augusti 2022. 

Regeländringarna innebär att det införs en rätt för en förälder och för arbetstagare som utför vård av närstående att av omsorgsskäl begära flexibla arbetsformer. Med flexibla arbetsformer förstås förändringar av arbetsmönstret genom t.ex. distansarbete och flexibel arbetstid.

Rätten ska gälla för föräldrar med barn som inte har fyllt åtta år och arbetstagare som vårdar en svårt sjuk person som är son, dotter, far, mor, make, maka eller registrerad partner till arbetstagaren eller bor i samma hushåll som arbetstagaren. 

Om en arbetstagare begär flexibla arbetsformer ska arbetsgivaren besvara begäran inom skälig tid. Om begäran avslås eller den begärda förändringen senareläggs, ska arbetsgivaren motivera beslutet. En förutsättning för rätt till svar från arbetsgivaren ska vara att arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren i sammanlagt minst sex månader när en begäran görs. Reglerna innebär således ingen rättighet att beviljas flexibla arbetsformer, utan endast en rätt att få besked om huruvida en ansökan om flexibla arbetsformer beviljas eller inte och en motivering om begäran nekas.

För det fall arbetsgivaren beviljar ett förändrat arbetsmönster till följd av en sådan begäran, och förändringen gäller en bestämd tid, har arbetstagaren rätt att återgå till det ursprungliga arbetsmönstret när tiden löper ut. Om arbetstagaren på grund av ändrade omständigheter begär att få återgå till det ursprungliga arbetsmönstret innan tiden har löpt ut, ska arbetsgivaren besvara sådan begäran inom skälig tid.

Slutligen får en arbetstagare som har begärt flexibla arbetsformer inte bli missgynnad av arbetsgivaren med anledning av en sådan begäran och arbetsgivaren får inte heller utsätta arbetstagare som begärt flexibla arbetsformer enligt ovan för andra repressalier.