Den ordinarie arbetstiden utgör i genomsnitt per kalenderår ett högst antal timmar per helgfri vecka. Detta innebär att antalet ordinarie arbetstimmar per vecka, månad, kvartal eller annan valfri tid under ett kalenderår kan variera, det avgörande är att den ordinarie arbetstiden i genomsnitt per kalenderår inte överstiger nedan tid per helgfri vecka:
Kontinuerligt treskift: 36 timmar
Intermittent treskift: 38 timmar
Kontinuerligt tvåskift: 38 timmar
Intermittent tvåskift: 38 timmar
Övrigt arbete: 40 timmar
Dygnet för arbetstagare inom Massa- och Pappersindustrin räknas från 06 – 06. Detta är en avvikelse från hur dygnen normalt sett räknas. (24 – 00).
Förskjutning av ordinarie arbetstid för övrigt arbete (dagtidsarbete)
En överenskommelse kan träffas mellan den enskilde anställde och bolaget gällande att inte schemalägga all ordinarie arbetstid i schemat och utnyttja den tiden vid annat tillfälle under året. En sådan överenskommelse kan som högst omfatta 40 timmar per kalenderår. Förläggning av den förskjutna arbetstiden ska normalt varslas minst sju dagar i förväg.
En sådan överenskommelse bör i första hand komma i fråga för anställda med specialistkunskaper för exempelvis driftstopp eller arbetstoppar.
Om sådan överenskommelse träffas ska den anställdes fackliga organisation underrättas som den träffade överenskommelsen.
En sådan överenskommelse bör i första hand komma i fråga för anställda med specialistkunskaper för exempelvis driftstopp eller arbetstoppar.
Om sådan överenskommelse träffas ska den anställdes fackliga organisation underrättas som den träffade överenskommelsen.
Utfyllnadstid för kontinuerligt arbete
Vid kontinuerligt arbete, främst kontinuerligt treskift, är det vanligt att all ordinarie arbetstid inte går att schemalägga under året. Eftersom arbetet pågår dygnet runt finns det, beroende på antal skiftlag, om arbetet bedrivs på storhelger eller inte och hur semestern läggs ut, ibland inte utrymme för mer ordinarie arbetstid i schemat. Resterade del av den ordinarie arbetstiden registreras då som så kallad Utfyllnadstid.
Utfyllnadstid ska fullgöras och bolaget har rätt att och bör beordra ut utfyllnadstiden. Utfyllnadstiden bör beordras ut innan övertid beordras. Det finns ingen centralt reglerad varseltid för arbete på utfyllnadstid. Observera dock att det är vanligt att det i ett lokalt kollektivavtal kan finnas avvikelser avseende hur utfyllnadstiden ska beordras.
Även om arbetstagaren har en viss del av sin ordinarie arbetstid att fullgöra som utfyllnadstid erhåller den anställde full månadslön löpande. När utfyllnadsarbete utförs erhåller den anställde ob-tillägg (§ 5 mom 1 Kollektivavtal mellan Industriarbetsgivarna och Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna om arbetet sker på obekväm tid och ett särskilt tillägg på den ordinarie lönen för omaket att den ordinarie arbetstiden inte varit schemalagd (§ 5 mom 1 punkt d Kollektivavtal mellan Industriarbetsgivarna och Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna.
Utfyllnadstid ska fullgöras och bolaget har rätt att och bör beordra ut utfyllnadstiden. Utfyllnadstiden bör beordras ut innan övertid beordras. Det finns ingen centralt reglerad varseltid för arbete på utfyllnadstid. Observera dock att det är vanligt att det i ett lokalt kollektivavtal kan finnas avvikelser avseende hur utfyllnadstiden ska beordras.
Även om arbetstagaren har en viss del av sin ordinarie arbetstid att fullgöra som utfyllnadstid erhåller den anställde full månadslön löpande. När utfyllnadsarbete utförs erhåller den anställde ob-tillägg (§ 5 mom 1 Kollektivavtal mellan Industriarbetsgivarna och Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna om arbetet sker på obekväm tid och ett särskilt tillägg på den ordinarie lönen för omaket att den ordinarie arbetstiden inte varit schemalagd (§ 5 mom 1 punkt d Kollektivavtal mellan Industriarbetsgivarna och Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna.
Helguppehållstider
Vid kontinuerligt arbete görs uppehåll i driften under 16 dagar om lokal överenskommelse inte träffats om annat.
Uppehåll görs enligt följande:
Nyår: 48 timmar
Påsk: 96 timmar
1 maj: 24 timmar
Pingst: 48 timmar
Nationaldagen 6 juni: 24 timmar
Midsommar: 72 timmar
Jul: 72 timmar
Uppehåll i driften görs även om 2 januari eller 27 december infaller på en söndag.
Förutom ovanstående uppehåll görs vid intermittent arbete även uppehåll i driften följande dagar, om lokal överenskommelse inte träffats om annat.
Uppehåll görs enligt följande:
Trettondagen: 24 timmar
Kr himmelsfärdsdag: 24 timmar
Alla helgons dag: 24 timmar
Söndagar: 24 timmar
Uppehåll görs enligt följande:
Nyår: 48 timmar
Påsk: 96 timmar
1 maj: 24 timmar
Pingst: 48 timmar
Nationaldagen 6 juni: 24 timmar
Midsommar: 72 timmar
Jul: 72 timmar
Uppehåll i driften görs även om 2 januari eller 27 december infaller på en söndag.
Förutom ovanstående uppehåll görs vid intermittent arbete även uppehåll i driften följande dagar, om lokal överenskommelse inte träffats om annat.
Uppehåll görs enligt följande:
Trettondagen: 24 timmar
Kr himmelsfärdsdag: 24 timmar
Alla helgons dag: 24 timmar
Söndagar: 24 timmar
Årsarbetstidsberäkning kontinuerligt treskift
För det kontinuerliga treskiftet är parterna överens om en årsarbetstid. Den framräknade årsarbetstiden kan man säga är en nettoarbetstid eftersom semestern redan är fråndragen årsarbetstiden.
Årsarbetstiden om 1616 timmar är framräknad så här:
Genomsnittlig arbetstid per helgfri vecka: 36
Genomsnittligt antal dygn per år (på 28-årscykel): 365,25
Antal stoppdagar enligt avtal (§ 4, mom 2b): 16
5 veckors semester i dygn (inkl helger): 35
Antal helgfria veckor: (365,25 -16 -35)/7
Ren årsarbetstid: 44,89 (helgfria veckor) x 36 = 1616 tim/år
I skiftschemaboken ursprungligen utgiven 1993 men uppdaterad 2014 finns mer att läsa om historiken kring den framräknade årsarbetstiden. I boken finns även exempel på hur en årsarbetstidsberäkning kan göras för andra kontinuerliga driftsformer om så önskas.
Observera att det i skiftschemaboken redovisas scheman från flera olika bruk. Dessa scheman är inte uppdaterade sedan boken skrevs men kan dock användas som inspiration vid framtagande av nytt schema.
Årsarbetstiden om 1616 timmar är framräknad så här:
Genomsnittlig arbetstid per helgfri vecka: 36
Genomsnittligt antal dygn per år (på 28-årscykel): 365,25
Antal stoppdagar enligt avtal (§ 4, mom 2b): 16
5 veckors semester i dygn (inkl helger): 35
Antal helgfria veckor: (365,25 -16 -35)/7
Ren årsarbetstid: 44,89 (helgfria veckor) x 36 = 1616 tim/år
I skiftschemaboken ursprungligen utgiven 1993 men uppdaterad 2014 finns mer att läsa om historiken kring den framräknade årsarbetstiden. I boken finns även exempel på hur en årsarbetstidsberäkning kan göras för andra kontinuerliga driftsformer om så önskas.
Observera att det i skiftschemaboken redovisas scheman från flera olika bruk. Dessa scheman är inte uppdaterade sedan boken skrevs men kan dock användas som inspiration vid framtagande av nytt schema.
Lokala överenskommelser/kollektivavtal om arbetstiden
Huvudregeln är att lokala överenskommelser träffas om vilka driftsformer som ska tillämpas på arbetsplatsen. Överenskommelse om olika driftsformer och scheman kan träffas för olika avdelningar.
De lokala parterna kan fritt i lokala överenskommelser komma överens om arbetstidsförläggningen och driftsformerna. Vad gäller förläggning av arbetstid finns inga spärrar förutom att skyddsregler såsom veckovila, dygnsvila och raster ska beaktas.
De lokala parterna kan fritt i lokala överenskommelser komma överens om arbetstidsförläggningen och driftsformerna. Vad gäller förläggning av arbetstid finns inga spärrar förutom att skyddsregler såsom veckovila, dygnsvila och raster ska beaktas.
Lokala överenskommelser om arbetstiden med tjänstemännen
Driftsformerna som de lokala parterna (Unionen/Sveriges Ingenjörer/Ledarna och Bolaget) kommer överens om ska regleras i ett separat lokalt kollektivavtal. Observera att detta är en lokal överenskommelse som är uppsägningsbar med iakttagande av den uppsägningstid lokala parter kommit överens om eller, vid om sådan saknas, tre månaders uppsägningstid enligt praxis.
Stupstockar
Om parterna inte lyckas träffa lokal överenskommelse om arbetstiderna kan arbetsgivaren ensidigt införa intermittent treskift, intermittent tvåskift eller dagtidsarbete.
Vid ensidigt införande behöver arbetsgivaren dock iaktta helguppehållstiderna (se rubrik ”helguppehållstider”).
Intermittent treskift
Arbetet förläggs alla vardagar i tre skift om dagen. Varje skift har en ordinarie arbetstid om 8 timmar.
Arbetet förläggs så att varje anställd erhåller två lediga dagar i följd under varje period om tre veckor. Utöver det erhåller den anställde en ledig dag under samma treveckorsperiod samt en ledig dag under en period om fyra veckor.
Intermittent tvåskift
Arbetstiden kan förläggas med högst åtta timmar per dag. Arbetstiden får förläggas mellan klockan 06.00 och 24.00. Rasten får uppgå till maximalt 1 timme per skift.
Den ordinarie arbetstiden uppgår till 38 timmar per helgfri vecka i genomsnitt per kalenderår.
Dagtid
Arbetet förläggs mellan måndag och fredag mellan klockan 06.00 och 17.00. Högst en timmes rast får förläggas
Vid ensidigt införande behöver arbetsgivaren dock iaktta helguppehållstiderna (se rubrik ”helguppehållstider”).
Intermittent treskift
Arbetet förläggs alla vardagar i tre skift om dagen. Varje skift har en ordinarie arbetstid om 8 timmar.
Arbetet förläggs så att varje anställd erhåller två lediga dagar i följd under varje period om tre veckor. Utöver det erhåller den anställde en ledig dag under samma treveckorsperiod samt en ledig dag under en period om fyra veckor.
Intermittent tvåskift
Arbetstiden kan förläggas med högst åtta timmar per dag. Arbetstiden får förläggas mellan klockan 06.00 och 24.00. Rasten får uppgå till maximalt 1 timme per skift.
Den ordinarie arbetstiden uppgår till 38 timmar per helgfri vecka i genomsnitt per kalenderår.
Dagtid
Arbetet förläggs mellan måndag och fredag mellan klockan 06.00 och 17.00. Högst en timmes rast får förläggas