Arbetstidsförkortning/Livsarbetstid/ATK för tjänstemän

Uppdaterad 14 maj 2025

På avtalsområdet finns ett centralt avtal om arbetstidskonton med Sveriges Ingenjörer. Systemet omfattar medlemmar i Sveriges Ingenjörer samt medlemmar i andra SACO-förbund som Sveriges Ingenjörer företräder. Med Unionens respektive Ledarna fanns tidigare inget centralt avtal om ATK men fr o m 2001 en möjlighet att komma överens med lokal Unionen- respektive Ledarklubb om att ”koppla på” systemet med ATK.

Fr o m den 1 april 2025 inrättas även centrala system för arbetstidsförkortning med Unionen och Ledarna, likalydande med arbetstidskonton med Sveriges Ingenjörer. För mer information se flik nedan.

Centrala avtal – historik

Arbetstidskonton infördes 2001 genom ett centralt avtal med Sveriges Ingenjörer. Värdet som tillfördes systemet avräknades från löneutrymme aktuella år. Avsättningar gjordes med 0,5 % 2002, 2003 och 2004. Vid systemets införande gavs lokala parter möjlighet att komma överens om avvikelser. Gjordes inte detta gällde systemet enligt den centrala överenskommelsen för alla medlemmar i Sveriges Ingenjörer eller övriga Saco-medlemmar som Sveriges Ingenjörer företräder. Från och med 2006 avsattes ytterligare 0,5 % till ATK-systemet.

Med Unionen och Ledarna innehöll den centrala överenskommelsen 2001 istället en möjlighet att lokalt komma överens om att ”koppla på” systemet med arbetstidskonton. Fr o m 2006 gavs de lokala parter som kommit överens om att införa ATK-systemet möjlighet att tillföra ytterligare 0,5 %.

Avsättning

ATK-systemet bygger på en trevalsmodell där varje anställd har rätt att välja ledig tid, pensionsavsättning eller kontant utbetalning.

Från och med den 1 april 2025 avsätts ytterligare 0,5 %, motsvarande 1 dag, till systemet för arbetstidskonton, vilket ger totalt 2,5 %. Eftersom arbetstidsförkortningen tjänas in kalenderåret innan den tas ut så kommer denna ytterligare avsättning kunna tas ut fr o m 2026. Notera dock att den ytterligare avsättningen, vid uttag 2026, ska proportioneras i förhållande till att intjänandeåret 2025 enbart är nio månader. Vid uttag av kontant ersättning beräknas avsättningen med 2,0 % på intjänande under perioden 1 januari – 31 mars, resp med 2,5 % på intjänande under perioden 1 april – 31 december. På motsvarande sätt görs beräkningen vid avsättning till pensionspremie, observera dock den uppräkning som då görs se flik Uttag i pensionspremie.
Underlaget för avsättningen är den lön som utbetalas under kalenderåret i fråga.

I löneunderlaget ingår:
– ordinarie månadslön inklusive rörliga lönedelar. (I den ordinarie månadslönen ingår den lönehöjning som eventuellt blivit följden av överenskommelse om att den anställde ej har rätt till övertidsersättning.)
– tillägg för arbete på obekväm arbetstid (OB-tillägg)
– andra särskilda tillägg och ersättningar som är kopplade till arbete under ordinarie tid
– sjuklön
– ersättning i övrigt vid av arbetsgivaren betald ledighet
– ersättningar som under året utbetalats enligt detta moment, d v s uttag i kontant ersättning eller utbetalning av ersättning under ledig tid.

I löneunderlaget ingår inte:
– övertidsersättning (Arbetstidskontot är till för att täcka lönebortfallet vid minskning av den ordinarie arbetstiden.)
– beredskapsersättning och andra särskilda tillägg och ersättningar som är kopplade till arbete under övertid
semesterlön och semesterersättning. (Vid beräkning av avsättningen görs avdrag från årslönesumman med 4,6 % av månadslönen per betald semesterdag.)
– Observera att det faktiskt utbetalda ersättningar som avses. Det skall således inte göras några fiktiva beräkningar av vad som skulle utgått som lön om den anställde inte varit frånvarande.

Observera att avsättningen ingår i underlaget vid beräkning av det lokala löneutrymmet. Detta innebär att vid lönerevision ska det utrymme som vid företaget avsätts till ATK-systemet ingå i löneutrymmet. Detta beror på att valet av avtalskonstruktionen livsarbetstid med dess avsättningar av löneökningsutrymmet inte ska urholka underlaget för framtida lönehöjningar jämfört med om hela utrymmet årligen lagts ut som vanliga lönehöjningar. Endast 2 % av avsättningen, d v s inte den tillkommande per den 1 april 2025, ska ingå i löneunderlaget.

Uttag i tid

Förhållandet avsättning – tid

Om det intjänade tillgodohavandet skall användas som betalning under ledig tid beräknas den lediga tiden enligt följande vid fullt intjänande:

ÅrVärde40 tim/v38 tim/v36 tim/v
20252,0 %36 tim34 tim32 tim
20262,5 %43 tim*40,5 tim*38 tim*
20272,5 %45 tim42,5 tim40 tim

Tidsangivelserna i tabellen avser arbetstiden det år då uttaget av tiden görs.
*Vid uttag av den extra avsättning på 0,5 % som tillfördes systemet per den 1 april 2025 ska en proportionering göras mot bakgrund av intjänande enbart under nio månader (1 april – 31 december) med 9/12 av 9 timmar, d v s 6,75 timmar. Tillämpar företaget intjänandeår 1 april – 31 mars görs ingen proportionering mot bakgrund av datum för den tillförda avsättningen, då gäller de antal timmar som anges för 2027.

 
Vid reducerat intjänande – exempelvis beroende på att anställningen endast gällt en del av året eller att det förekommit omfattande obetald ledighet (frånvaro) – reduceras den lediga tiden i motsvarande grad. Utrymmet för den lediga tiden reduceras i förekommande fall endast med hela timmar. Frånvaro som ej motsvarar hel timme leder ej till reduktion.
 
Det är det avsatta beloppet som skall användas som betalning under den uttagna lediga tiden samtidigt som tjänstledighetsavdrag görs för denna tid. Detta innebär att ersättningen under den lediga tiden kan bli högre eller lägre än den lön som skulle utgivits om arbete utförts under motsvarande tid. Detta beror på om lönen (inklusive olika tillägg) varit högre eller lägre under intjänandeperioden än då ledighetsuttaget görs. Det under ledigheten utbetalade beloppet ska rapporteras som pensionsmedförande lön både för ITP 1 och ITP 2.

Förläggning av ledig tid

Förläggning av begärd ledig tid sker genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och den anställde. Huvudregeln är att såväl verksamhetens krav som den anställdes önskemål ska beaktas.
 
Om flera arbetstagare önskar ledighet vid samma tillfälle och arbetsgivaren inte har rimliga möjligheter att tillgodose samtliga önskemål har den företräde som först framförde anspråket. Det är ej förenligt med avtalets innehåll att arbetsgivaren vid upprepade tillfällen meddelar att önskemål om förläggning av begärd ledighet ej kan tillgodoses och att den anställde därigenom inte kan utfå intjänad ledighet under året.

Huvudregeln är att under året ej uttagen ledig tid betalas ut som kontant ersättning eller som pensionspremie. Anställd har dock rätt att spara överskjutande timmar på så sätt att ledigheten nästkommande år kan tas i form av hela lediga dagar.

Exempel 1:

År ett
Intjänande föregående år: 45 timmar
Val: 100 % tid
Uttag under året: 40 timmar (5 dagar x 8 timmar= 40 timmar)
Kvarvarande timmar: 5

År två
Intjänat föregående år: 45 timmar
Val: 100 % tid
Möjlighet att spara från föregående år: 3 timmar – då detta tillsammans med de 45 ger 48 timmar, d v s 6 dagar
Utbetalas av föregående kvarvarande timmar: 2 timmar

Exempel 2:

År ett
Intjänande föregående år: 45 timmar
Val: 100 % tid
Uttag under året: 44 (5 dagar x 8 timmar + 4 timmar = 44 timmar)
Kvarvarande timmar: 1

År två
Intjänat föregående år: 45 timmar
Val: 100 % tid
Möjlighet att spara från föregående år: inget eftersom det inte kan generera en hel dag
Utbetalas av föregående kvarvarande timmar: 1 timmar

Sjukdom under ledig tid
 
Om den anställde blir sjuk i samband med överenskommen ledig tid gäller följande:
 
* Den anställde kan bortse från sjukdomen och behandla tiden som betald ledig tid enligt avtalet. Detta innebär att tiden ej redovisas som sjukfrånvaro och att sjuklön ej utgår.
* Den anställde kan istället anmäla tiden som sjukfrånvaro och därmed avstå från att utnyttja tiden som betald ledig tid. I dessa fall utgår sjuklön (med iakttagande av karensdag i förekommande fall).
* Den anställde kan i det senare fallet begära att utfå det avsatta beloppet som kontant ersättning, eller – om det är praktiskt möjligt – att utfå ny ledig tid och därmed spara betalningen till detta tillfälle.

Uttag i pensionspremie

Om tjänstemannen väljer att avsättningen ska inbetalas som pensionspremie tillfördes 20 % utöver det avsatta beloppet. Inrapportering för pensionsavsättning sker till Collectum som livsarbetstidspremie. Avsättning till pension kan ske även för anställda som fyllt 65 år men för att kunna göra avsättning för anställda som fyllt 66 år krävs att de under de senaste åren valt pension.

Kontant utbetalning

Till den som meddelat arbetsgivaren önskemål om kontant utbetalning skall det avsatta beloppet utbetalas under mars månad.

Beloppet utgör inte underlag för OB-ersättning eller andra procentrelaterade tillägg. Däremot utgör det såsom rörlig lönedel underlag för semesterlön och semesterersättning. Kontant ersättning ska rapporteras som pensionsmedförande lön både för ITP 1 och ITP 2.

Arbetstidskonton med Unionen och Ledarna

Fr o m den 1 april 2025 inrättas arbetstidskonton med Unionen och Ledarna på samma sätt som det befintliga systemet med Sveriges Ingenjörer. Industriarbetsgivarna rekommenderar att arbetstidsförkortningen införs på motsvarande sätt för oorganiserade arbetstagare på arbetsplatsen. 
Den 1 april 2025 avsätts ett värde om 0,5 % – motsvarande 9 timmar – till individuella arbetstidskonton.

Fr o m 2026 kan tjänstemannen välja hur avsättningen ska användas – uttag i arbetstidsförkortning, pensionspremie eller kontanter i enlighet med regelverket för modellen (se beskrivning i flikar ovan). 
Vid införandet av individuella arbetstidskonton den 1 april 2025 löper intjänandeåret från den 1 april 2025 till den 31 december 2025.  

Observera att, till skillnad från regelverket för Sveriges Ingenjörer, ska avsättningen till arbetstidskonton inte ingå i löneunderlaget vid beräkning av pott i lönerevisionen.